En stilla reflektion

Det här är mest en trött måndagsbetraktelse. Men nog så viktig. Och känns faktiskt lite relevant nu när man sitter på kontoret och jobbar, trots att det är Valborg.

Arbete handlar ju om förädling och att genom sin tid och sin ansträngning skapa ett mervärde. I mitt fall pitcha så bra att kunden köper mer och pengar byter ägare i större omfång, i verkstadsarbetarens fall att förädla materialet till något användbart, och så vidare och så vidare.
Så då undrar jag - är inte dessa Cityutdelare på stan rent kontraproduktiva? Varje morgon får man fäkta sig igenom en strid ström av värdelösa gratistidningar i horder runt centralstationerna. Ett vänligt men bestämt "Nej tack!" är mitt mantra jag måste upprepa flera gånger innan jag är förbi dem i Lund, för att möta dem igen i Malmö.
Idag var bara City ute, utdelaren dök mycket glatt på mig på Lund C - han hade visst spottat mig som exakt sin målgrupp en bit innan jag kom i närheten. Även han fick ett "Nej tack" - sen gick det upp för mig att just idag ville jag ju faktiskt ha en City! Varannan måndag skriver Anders Johansson krönika och det är bara då det är intressant. Och att den här måndagen var just en sådan hade vi diskuterat redan i helgen.
Rent pavloviskt hade jag alltså tackat nej, bara för att jag hatar att bli pådykt när jag är trött och hängig om morgonarna (eventuella paralleller till mitt eget yrke undanbedes). Men hade det stått en såndär lådliknande monter nånstans längs min väg hade jag plockat en tidning där! Ergo - gratistidningsutdelare är faktiskt kontraproduktiva. V.s.v. och allt det där. Dåligt för nationalekonomin. Men lite bra för någon med mitt yrke - det finns nån som är mer illa omtyckt.

Iallafall. Jobba en timme till, sedan hoppas att vädret vänder (i skrivande stund har det precis mulnat till lite över Malmö).

Vi ses vid elden ikväll!