Rötter
Idag tvättar jag, en aktivitet som inte kräver mycket tankeförmåga. Istället har jag stimulerat mitt intellekt med lite halvabstrakta frågeställningar (som till exempel "Hur kommer det sig att torktumlaren luktar bränt?" eller "Varför möter man oftast intressanta män vid fel tillfällen, exempelvis när man håller på att lassa underkläder in i en tvättmaskin?").
Jag har även funderat lite på betydelsen av var man kommer ifrån, när man beger sig ut i världen. De som vet säger att ens ursprung är av stor betydelse för ens identitet och självkänsla. Jag har egentligen aldrig identifierat mig mycket med mina rötter - jag kommer från en väldigt liten stad jag aldrig känt mig särskilt hemma i (med ett stort antal fordonare per capita), och gården som utgör mitt föräldrahem är ett skogsbruk, vilket innebär att en betydande del av verksamheten går ut på att reparera saker; sågar, traktorer, jeepar, maskiner eller något av min brors senaste bilprojekt. Säkert är det här jag fått min förkärlek för teknik och jakt, men jag har även under min uppväxt intresserat mig mycket för abstraktare ämnen, som filosofi, politik, teoretisk fysik, litteratur och musik - intressesfärer med få anhängare i Nybro.
När jag flyttade till Lund fann jag snabbt människor som delade mina abstrakta intressen, vilket naturligtvis gjorde min övergång mycket enklare. Men jag upptäckte också att få av studenterna på teknis någonsin sysslat med den råare teknikens grunder - att skruva isär saker och byta motordelar eller möta utmaningen i att försöka få bort motorolja från händerna.
Min reaktion är att mer eller mindre medvetet skapa en särprägel runt mitt lantliga ursprung och snarare framhäva mitt bilintresse och diskutera växellådsbyten och de oändliga användningsområdena för en flaska 5-56, än att dra paralleller till noveller av Kafka eller prata lyriskt om de senaste kvantmekaniska teorierna. Med andra ord blir jag mer lantistjej än jag någonsin var när jag bodde där, och har gjort det till en stark del av min identitet (min vinkelslip är berömd vi det här laget).
Samma fenomen borde gälla på en mer internationell skala. Integration i all ära, men var och en måste få utrymme att behålla sitt kulturella ursprung, och sannolikt kommer det till och med förstärkas. Hur roligt vore det om alla var kristna, blonda och konformistiska?
Humorskillnader
Anledningen till att jag började fundera på det här idag var att jag åt lunch med en klasskompis, en datanörd från Malmö idag och gjorde den otroliga upptäckten att han aldrig hört talas om Yatta! - det absolut roligaste Japan någonsin spottat ut. I Nybro är Yatta! en mycket stor källa till underhållning, och har man tur kan man få se 5-10 personer ur personalen på McDonald's utföra Yatta!-dansen när det börjar närma sig stängningsdags. För alla er andra skåningar som ännu inte skådat ljuset rekommenderar jag länkarna ovan, eller en vanlig DC-sökning.
En gammal jobbarkompis skickade även en länk till texten med översättning när jag talade om vad det var jag skrev om, tack Tiger!
Idag tvättar jag, en aktivitet som inte kräver mycket tankeförmåga. Istället har jag stimulerat mitt intellekt med lite halvabstrakta frågeställningar (som till exempel "Hur kommer det sig att torktumlaren luktar bränt?" eller "Varför möter man oftast intressanta män vid fel tillfällen, exempelvis när man håller på att lassa underkläder in i en tvättmaskin?").
Jag har även funderat lite på betydelsen av var man kommer ifrån, när man beger sig ut i världen. De som vet säger att ens ursprung är av stor betydelse för ens identitet och självkänsla. Jag har egentligen aldrig identifierat mig mycket med mina rötter - jag kommer från en väldigt liten stad jag aldrig känt mig särskilt hemma i (med ett stort antal fordonare per capita), och gården som utgör mitt föräldrahem är ett skogsbruk, vilket innebär att en betydande del av verksamheten går ut på att reparera saker; sågar, traktorer, jeepar, maskiner eller något av min brors senaste bilprojekt. Säkert är det här jag fått min förkärlek för teknik och jakt, men jag har även under min uppväxt intresserat mig mycket för abstraktare ämnen, som filosofi, politik, teoretisk fysik, litteratur och musik - intressesfärer med få anhängare i Nybro.
När jag flyttade till Lund fann jag snabbt människor som delade mina abstrakta intressen, vilket naturligtvis gjorde min övergång mycket enklare. Men jag upptäckte också att få av studenterna på teknis någonsin sysslat med den råare teknikens grunder - att skruva isär saker och byta motordelar eller möta utmaningen i att försöka få bort motorolja från händerna.
Min reaktion är att mer eller mindre medvetet skapa en särprägel runt mitt lantliga ursprung och snarare framhäva mitt bilintresse och diskutera växellådsbyten och de oändliga användningsområdena för en flaska 5-56, än att dra paralleller till noveller av Kafka eller prata lyriskt om de senaste kvantmekaniska teorierna. Med andra ord blir jag mer lantistjej än jag någonsin var när jag bodde där, och har gjort det till en stark del av min identitet (min vinkelslip är berömd vi det här laget).
Samma fenomen borde gälla på en mer internationell skala. Integration i all ära, men var och en måste få utrymme att behålla sitt kulturella ursprung, och sannolikt kommer det till och med förstärkas. Hur roligt vore det om alla var kristna, blonda och konformistiska?
Humorskillnader
Anledningen till att jag började fundera på det här idag var att jag åt lunch med en klasskompis, en datanörd från Malmö idag och gjorde den otroliga upptäckten att han aldrig hört talas om Yatta! - det absolut roligaste Japan någonsin spottat ut. I Nybro är Yatta! en mycket stor källa till underhållning, och har man tur kan man få se 5-10 personer ur personalen på McDonald's utföra Yatta!-dansen när det börjar närma sig stängningsdags. För alla er andra skåningar som ännu inte skådat ljuset rekommenderar jag länkarna ovan, eller en vanlig DC-sökning.
En gammal jobbarkompis skickade även en länk till texten med översättning när jag talade om vad det var jag skrev om, tack Tiger!
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home