Insnöad

Igår kom årets oväder till Skåne. Hela natten slog vinden hårt mot fönstret medan det bokstavligt talat illsnöade. Bilden här intill är utsikten alldeles nyss från mitt fönster - och med viss tydlighet syns att bilarna bara är snöiga på en sida. Ingenting är plogat heller, och det smartaste är att försöka promenera i de spår som några modiga bilister redan kört upp.

TV4's nyheter rapporterade om svåra trafikstörningar, och det verkar fortfarande som om ingen kollektivtrafik överhuvudtaget går. En kille från Vägverket tycker alla borde ställa sin bil, och avstå från att åka till jobbet, så illa är det.

Själv var jag lite väl optimistisk när jag begav mig ut redan halv åtta imorse (börjar jobba kl. 9 i Malmö, en bit från Gustaf Adolfs torg). Skånetrafikens hemsida var ganska vag på hur det egentligen låg till med avgångar, men jag resonerade att om det går något så var det bra att vara ute i god tid. Med mina rejäla kängor och ordentliga jacka med luvan åtdragen såg jag ut ungefär som en svartklädd South Park-Kenny, men det funkade ganska bra.

Men när jag stått och väntat i blåsten på busshållplatsen i en halvtimme och inget fortfarande hänt började folk höra rykten om att inget skulle hända innan nio som tidigast. Ringde min chef som redan hade koll på läget, och blev ursäktad.

Min fundering är iallafall detta: som smålännig har jag sett bra mycket sämre väder och mer snö. Men inga varningar har såvitt jag kan minnas utfärdats om att stanna inne och inte använda vägarna - förutom vid Gudrun och Per. Men aldrig relaterat till snömängd. Inte heller har mitt län härjats av 200-talet trafikolyckor på en natt. Malin från Piteå kan säkert berätta om ännu större kontraster.

Jag gillar Skåne och dess skåningar, det gör jag. Men varje år när snön kommer står alla som handfallna. Skånes enda snöplog kör upp och ner för E22'an hela dagarna, och inne i städerna råder snökaos i flera dagar efter ett ordentligt snöfall.

I skogarna kring Småland finns ett välfungerande system - kommunerna och Vägverket anlitar en viss mängd bönder per areal med plog till traktorn, och betalar dem bra pengar för att vara ansvariga för snöröjningen på vissa vägar som Vägverket inte hinner med. Det innebär vanligtvis bra pengar, så därför är konkurrensen om sådana uppdrag stor. Marknadsekonomins principer kickar in, och även om man ska från Ebbehult till Kalmar kl. 6 på morgonen i sådant här väder kan man vara lugn - det kommer vara plogat hela vägen. Helt klart att rekommendera.

Nyckelord: Snö, snökaos, kollektivtrafik, Skånetrafiken, Skåne, trafikstörningar, Vägverket

Scared shit

När jag var i mina tidiga tonår upptäckte jag skräckgenren. Skräckfilmer var helt klart något jag uppskattade, men allra mest tyckte jag om Stephen King. Jag läste alla hans böcker från 80-, och 90-talet, och njöt på något absurt sätt av att bli skrämd halvt från vettet.
Men så hände något. Det slutade funka. Jag blev nog för avtrubbad, blev inte skrämd längre och då är det ju ingen poäng att fortsätta. Romanerna är inte direkt Nobelprisbelönade för de fantastiska karaktärsskildringarna.

Dessutom började King lägga om stilen för kanske tio år sen. Romanerna blev allt mer psykologiska, nästan kvasiintellektuella. Självklart finns något läsvärt även där, och för dem som inte tror mig rekommenderar jag filmen Secret Window med den oförklarligt hunkförklarade Johnny Depp som lite stressad författare. Men det var ju inte därför man sökte sig till King från början.

Nåja, tiden gick och jag började se actionthrillers istället för skräck, och läsa Sartre och Kafka istället för King.

Men så för ett par veckor sedan såg jag att en ny roman, Cell, som utlovade blod hade kommit ut, så jag slog till. Jag läste ut den i helgen, och älskade varje sida! Blod, terrorister, vettvillig galenskap och en massa andra skitläskiga saker. Jag är fortfarande lite avigt inställd till att använda mobiltelefoner (vilket knappast gör mitt jobb lätt).

Så frågan är ju då varför det är så jäkla eftersträvansvärt att bli skrämd. Ett par anledningar som kanske låter lite kvasiintellektuella är väl att det kan bero på att evolutionen inte riktigt hängt med och vi gått för snabbt från kampen på savannen till TV-Shop och fackföreningar, eller att man kan fly den abstrakta stressen i vardagen genom att utsätta sig för ett mer reellt hot. Vi är anpassade för att mentalt hantera en fiende framför oss, men man kan inte springa ifrån tentastressen (eller som en vän uttryckte sig inför en stor deadline - "Jag planerar att få en panikattack imorgon och bli jätteeffektiv").

Jag har faktiskt ingen aning, och jag är övertygad om att det finns någon där ute som har bättre teorier. Jag är inte heller riktigt säker på att jag vill ha ett svar på den frågan - när man förstår ett fenomen tappar det för mycket av sin effekt.

Tills någon talar om det för mig läser jag iallafall om Nightmares and Dreamscapes.

Andra bloggar om: Stephen King, böcker, skräck, evolution, stress

Raven; Best of...

Ibland kan man få en snabb upplyftning av lite ytligt självförhärligande. Och som en extra bonus kan effekten både förstärkas och förlängas om man gör det in public.
Nu har jag varit hemma i skogen igen, och med mig har jag lite bilder därifrån. Bilder som oftast innebär fina minnen, men mest därför att jag lyckades vara ovanligt snygg på dem.

Så här kommer en ego-orgie. Om Du, kära läsare, tycker att det är lite fånigt eller känner för att skriva något elakt i kommentarerna, bara bläddra neråt litegranna, så kommer Du garanterat hitta något smartare inlägg.

Första SjöLund-balen, 2003. Det här är faktiskt taget kl. 3 på morgonen, på "loppet" - efterfesten. Blondinen vid min sida, Christian, är ute ur mitt liv numera. Men snygga var vi!

SjöLund-balen 2004, under middagen.



Jag och min (något oseriöse) bror på pappas 50-årskalas. Gjort sminket och håret själv, riktigt nöjd faktiskt.



... och därifrån lyfte jag en headshot (inte samma sak som att blåsa skallen av någon i CS) att använda som ny presentationsbild. Vad tycks?

Förresten har jag just migrerat hela bloggen till det nya systemet. Jag försökte vara retro in i det sista, men Google var väldigt påstiridiga. Layouten kan vara lite konstig, men förhoppningsvis kommer en fix om ett par dagar.

Nya kontoret (uppdaterad)

Någon ville veta hur det ser ut på mitt nya kontor, så "på allmän begäran" kommer här lite bilder. Enjoy!

Översikt. Visst är det läckert?



Fredrik i köket


Malin är inte arbetslös längre, och när hon inte helgonsurfar eller slår huvudet i taket är hon ganska nöjd med det.


* Alexandra Sjöberg heter egentligen något annat, men det säger hon inte till kunderna.


Mitt skrivbord. Jag, oorganiserad?

Uppdatering: Sebbe blev så besviken över att han inte fick någon vidare exponering tidigare, så här kommer ett helt orelaterat foto på honom och Maria.

Valentines Day Special

Alla Hjärtans Dag är runt knuten, och jag är inte alls bitter som singel. Really! Fråga mina kollegor =)

Jag har iallafall ett riktigt vasst tips till alla ladies där ute som antingen saknar karl eller är missnöjda med befintlig. Det finns en sak han aldrig kan ge er - och här är min checklista över hur man skaffar det sig själv.

1) Gör en playlist med lite sköna låtar. Måsten på den är Time of the Season av The Zombies, Will You Still Love Me Tomorrow av The Shirelles, Fastlove av George Michael, American Woman av Lenny Kravitz och Luxourious av Gwen Stefani. Ni fattar vilken känsla jag är ute efter här.

2) Se till att ha Cassischoklad från Kahls Kaffe hemma. Minst tre. Kahls finns - iallafall häromkring - på Hansa i Malmö, Nova i Lund eller i Lund City jämte Indiska. En varning bör dock utfärdas: Denna kakaovara kan skada din figur och är beroendeframkallande!

3) Häll upp ett glas sydaustraliensiskt Chiraz Cabernet (eller vilket vin du vill, bara det är lätt, sött och fruktigt) - helst i ett sådant här, för den rätta dekadenta känslan.

4) Sätt på din playlist, sätt dig bekvämt bakåtlutad med vinglaset i vänster hand och en chokladboll mellan höger tumme och pekfinger.

5) Blunda, och ta ett bett av chokladen. Vänta tio sekunder och ta sedan en klunk vin, medan du gör en långsam kegel.

6) Njuuuut! Om nödvändigt; upprepa steg 4-5.

7) Varva ner till något i stil med Build Me Up Buttercup av The Foundations.

Bonus: För ökad effekt: börja med att se en film med *infoga namn på het skådis här*. Min personliga favorit är såklart Wedding Crashers ;)

Nyckelord: Alla hjärtans dag, valentine, singel, kvinnor, sex, rödvin, choklad

Demokrations baksida

Dagens huvudledare i DN handlar om Sverigedemokraternas valframgångar. I många kommuner har de mandatv men inga representanter, och i andra fall en vågmästarroll. "När ett litet parti (...) godtyckligt kan styra över kommunpolitiken riskerar det att leda till instabilitet och politikerförakt" menar skribenten, och det säger jag absolut inte emot.

Men de lösningar som presenteras är det desto sämre med. En grundlagsutredning inför nästa val kan vara smart, men att anordna nyval på kommunnivå?

Ett nyval sänder en tydlig signal till väljarna - "vi är inte nöjda med hur ni röstade - gör om, gör rätt".
Demokratin funkar inte så. Brist på representanter att fylla mandat är förvisso ett reellt problem, men bakom det argumentet skymtar den under valrörelsen så använda meningen att Sverigedemokraterna är ett "elakt" parti. Må så vara, men de fick ändå väljarnas stöd, och det bör vara den grundläggande principen i en demokrati. Och förresten, KPML(r) hade en vågmästarroll i Karlshamns kommun under mandatperioden 2002-2006, vilket ledde till myckt instabil kommunpolitik. Men inte ens oberoende liberala BLT manade till nyval, iallafall inte per vad jag kunnat hitta.

De sju etablerade partierna kan dra lärdom av detta inför valrörelsen 2010 - man måste ta de obehagliga debatterna. Partier som Sverigedemokraterna kan inte tigas ihjäl. Och dessutom finns ett underliggande problem i samhället som måste tas itu med, annars hade inte valresultatet sett ut som det gör.

Nyckelord: DN, Sverigedemokraterna, demokrati, nyval, kommunalpolitik, mandat, valrörelse

Clever...

Jag kan väl på en höft tänka mig att människor som aldrig lyft upp en fysikbok i sitt liv är rädda för kärnkraft, särskilt när någon av dem kopplar sambandet med atomvapen. Av nån anledning påminns jag om första scenen i 2001- A Space Odyssey, hmm..
Samma människor brukar vara livrädda för växthuseffekten och utsläpp, något de flesta är experter på lite till mans. Det är ett mycket mer reellt hot i jämförelse med kärnkraften tycker jag personligen, trots att jag ofta hävdat att klimathypen spårat ur.

Men...

Inom vilken klimat-, och miljöhetsdiciplin är det smart att ta en reaktor ur bruk - och ersätta den med oljeeldning?!

Jodå, jag är medveten om varför Forsmark står stilla - men det var inget fel på den i förtid skrotade Barsebäcksreaktorn som levererar samma effekt!

Och från de vanligtvis högst skrikande miljödebattörerna är det alltjämt tyst...

Länk

Nyckelord: Klimat, miljö, Forsmark, Barsebäck, kärnkraft, Kubrick

Kina tar socialismen till nya höjder

Ja, vad ska man göra? Skratta eller gråta? Gå och lägga sig igen?

DN: Kineser ska lära sig kökultur

Nyckelord: Kina, socialism, kökultur

Barn ej välkomna

Jo, jag vet att debatten har pågått sen i somras, men med risk för att verka okänslig och konstig har jag valt att inte lägga mig i det. Förrän nu, that is.

Det senaste jag hittat är den här artikeln på SvD.se. Ving vill helst inte att barnfamiljer ska vistas på vissa av deras hotell, eftersom de är en störande faktor, och SixDays kommenterar.

I direktkommentarerna på sidan verkar det finnas många som är positiva till Vings idé, men de som inte är det låter naturligtvis högst. Till saken hör väl att det nu är ett mycket stort resebolag som tagit till detta grepp - och inte "bara" en Stureplanskrögare - vilket helt klart skulle kunna leda till den vanliga folkstormen när någon är lite kontroversiell.

Så här ser jag på saken: just nu jobbar jag och tjänar ganska bra. Inget astronomiskt, men eftersom jag fortfarande till stor del lever på studentbudget kan jag ibland unna mig en trevlig middag ute, eller kanske lägga undan pengar till en eventuell solsemester. Och även när man är student och lever på det knappa CSN-bidraget kan man vilja ha en ordentligt blodig entrecôte med ett glas gott australiensiskt Chiraz till - skillnaden är att då blir den utgiften astronomisk i proportion. Senast jag var ute och åt gick hela kalaset på 800 spänn för två personer - och det är mycket pengar oavsett vad man tjänar.
När man då lagt så mycket pengar på en njutbar kväll med god mat och det där perfekta vinet har man ändå inga garantier för att det ska bli en lugn och trevlig middag - det kan finnas en barnfamilj i lokalen. De flesta har väl varit med om det - barn är en otroligt störande faktor. På restauranger, vid poolkanten eller var som helst, och då är alla pengarna mer eller mindre bortslösade. För mig är det självklart att om valet står mellan en barnfri restaurang och en barnvänlig restaurang blir det den förstnämnda. Helt enkelt en konkurrensfördel.

Därmed inte sagt att småbarnsföräldrar inte ska ha rätt att gå ut och äta eller åka på charter - men välj då ett barnvänligt alternativ eller lämpa över ungarna på far-, eller morföräldrar. Inte heller håller jag med SixDays om att småbarnsmorsor bör hålla sig från gator, torg och Konsumbutiker - det faller lite utanför min liberala inställning till saker och ting.

Och förresten är det privatägda rörelser vi diskuterar här. De borde vara i sin fulla rätt att välja vilka kunder de vill och inte vill ha. In a perfect world.

Nyckelord: Ving, barn, barnfritt

Till 40 procent fri

Nu i veckan har Timbro publicerat Till 40 procent fri, en bok ganska högt upp på min önskelista. I en ledare i SvD från 4'e februari beskrivs den lite närmre.

Helt klart läsvärt. Börja med ledaren och kolla in boken sedan. Den verkar ha något som saknats i den offentliga debatten på sistonde, ett perspektiv som dels är öppet för "Svensson" och ett vardagligt sätt där icke-politiska medborgare kan känna igen sig, dels för de grundläggande värden som ligger till grund för liberalismen som ideologi. Det kan kännas främmande när liberaler pratar om frihet och överförmyndande, men som helt klart berör oss alla, oavsett inkomst.

Visst finns förhoppningar om att någon i regeringen ska läsa den, och försöka sig på att vara borgerlig på riktigt.

Nyckelord: Timbro, Till 40 procent fri, liberal, frihet, borgerlig

Freedom!

Inte kostigt att det är hos MUF man får höra det först: kårobligatoriet avskaffas!

Precis i linje med en frihetlig politik. Skål!

Letade faktiskt efter argument för att behålla kårobligatoriet, och hittade den här debattartikeln, av allas vår Pagrotsky och nån annan snubbe. Luktar lite... hm, sossigt, faktiskt.

Nyckelord: MUF, kårobligatoriet, frihet, liberalism

IT-mässan 2007

Igår hade jag det stora nöjet att få gå på IT-mässan som hålls nu i Malmö. Min plan var att åka dit med min nya, fina digitalkamera och göra ett stort fotoblogginlägg om det hela, men nu blev det inte riktigt så. Förklaringen till det finns på någon av de communities där man kan hitta mig. Men jag tänkte ändå jag skulle rapportera lite.

Eftersom mässan mest gick ut på business-to-business-kontakter blev jag snart lite uttråkad. Jag hade väntat mig en Windows Vista-demo, och kanske till och med ett smakprov på Apples sexiga nya iPhone, men varken Microsoft eller Apple fanns på plats. Och sådär jäkla intresserad av dialeragenter och bokföringsprogram är jag inte.

Så då finns det alltså två saker att roa sig med på en mässa; plocka åt sig gratisprylar och ljuga för montervärdarna. Jag drack kanske uppemot en liter kaffe medan jag förklarade för en säljare att vi faktiskt skulle behöva en kaffeautomat på min IT-firma i Halmstad (den existerar, men jag har absolut inget med den att göra, det är en bekants bekant som driver det hela) eftersom vi bara har en ganska ofräch kaffebryggare och det ser ju ganska illa ut vid kundmöter och dylikt. Och Malin visade sig vara en riktig talang på det där, eftersom hon har tattarblod i ådrorna (det var hon som sade det, inte jag). Hon kånkade ut tonvis med godis och allt möjligt loggaskräp och behövde näsan gaffeltruck. Själv var jag inte direkt på min formtopp, men kom hem med en stressboll, vatten på flaska, juice, loggagodis, mobilsmycke, en väska och lite sådant. Men mina kollegor lyckades tigga till sig varsitt paraply nånstans.

Men lite intressanta och sevärda saker fanns att se, till exempel ett Mindballspel - jag såg en dokumentär på Discovery om det där för ett tag sen, det går alltså ut på att man sätter ett band med elektroder runt huvudet som mäter hjärnvågorna. Och så ska man med tankekraft - genom att försöka hålla sig lugn och stenkoncentrerad - flytta en boll över på motståndarens planhalva. All min meditationsträning payed off, när jag hittat mitt zen fick Malin storstryk. Montervärdarna hävdade att mina brainwaves var närmast komaliknande. Allright!
Trodde iallafall aldrig att jag skulle få tillfälle att testa det själv. Coolt som fan.

Oh well, tillbaka till vardagsnördandet och joyoftech.com ;)

Nyckelord: IT-mässan, mässa, Mindball, försäljare, gratisprylar